Finns det plats för farismen?
Finns det plats för Farismen?
Finns det plats för Farism (läran om faderskapet) i dagens Sverige?
Som Farist vill jag på ett tydligt sätt göra klart för en faders skyldigheter och rättigheter, men även på ett jämlikt sätt fördela de ekonomiska bidragen mellan mamman och pappan.
En faders umgänge med sitt/sina barn skall ges samma ekonomiska möjligheter och skyldigheter i samhället.
Förutsättningarna för barnens rätt till jämlikt umgänge med bägge föräldrarna bör alltid sättas främst.
I ett Sverige där splittrade familjer blir allt vanligare bör man inte ha en försäkring som vänder sig enbart till kärnfamiljer.
Det bör även finnas naturliga utrymmen för andra alternativ, så som vid gemensam uppfostran av barnen.
I våras togs ett beslut som kan ses som ett första steg i jämlikt föräldraskap.
I dag är det möjligt att dela barnbidraget om bägge föräldrarna är överens om detta. Men problematiken kan vara stor och utbredd i en splittrad familj.
Att vara överens och att fatta rätt beslut för barnens bästa kan till en början vara ett svårt beslut att nå. Men för den sakens skull bör inte barnet/barnen förvägras rätten till en fysisk närvaro till bägge föräldrarna i vardagen.
Barnet/barnens rätt skall vara stärkt så att en jämlik levnadsnivå skall råda för varje vecka i barnets vardag.
Att många splittrade barnfamiljer har svårt att komma överens om fördelningen av de skattade bidragen, som i detta fall barnbidraget, bör underlättas från politiskt håll, oavsett partifärg.
Man bör därför möjliggöra delningen av barnbidraget inte på grund av gemensam vårdnad utan för det växelvisa boendet.
Detta bör vara från politiskt håll ett beslut för att på så sätt säkerställa barnens rätt till jämlik ekonomisk tillvaro hos bägge föräldrarna.
Ett argument för att inte dela barnbidraget var att den part som har barnet/barnen skrivna hos sig skulle få barnomsorgsräkningen till sig med en juridisk skyldighet att betala.
Detta är ett argument som inte bör vara tillräckligt för att hindra uppdelning av barnbidraget.
Riksrevisionsverket såg en delning av barnbidraget som ett steg i rätt utveckling i jämlikheten. Barnbidraget bör följa barnet/barnen.
Lika självklart skall det vara att bägge föräldrarna skall dela barnet/barnens utgifterna så som barnomsorg, mediciner etcetera.
I Karlskrona har föräldrarna haft möjligheter att dela barnomsorgsutgiften i två år. Denna delning medför ringa eller näst intill inga administrativa kostnader för kommunen. Alltså är detta en förändring som bör genomföras på riksnivå för barnens bästa. Ett beslut som ligger i linje med den samhällsförändring som sker och för de nya förutsättningarna som som ges barnet/barnen i dagens Sverige.
Drivkraften för enskilda föräldrar att neka eller försvåra umgänget för den ena föräldern med barnet/barnen kan ledas till den ekonomiska fördelen med att ha barnet/barnen skrivna hos sig.
Kampen slutar oftast hos familjerätten eller i värsta fall i domstolar.
Detta är en vanlig företeelse som tyvärr oftast kan medföra ett trauma för barnet/barnen och ett svårare utgångsläge för ett fortsatt framtida samarbete mellan föräldrarna.
En delning av barnbidraget framtvingar på en naturlig väg ett jämlikt samarbete mellan föräldrarna. Ett samarbete som sätts på lika villkor på en jämlik nivå med samma ekonomiska förutsättningar.
Jag ser fram emot ett nytt beslut i frågan om den solidariska delningen.
Ett beslut som sätter Faristerna i centrum likaväl som Moristerna.
Barnets/barnens rätt till ett bra och utvecklande umgänge med bägge föräldrarna måste alltid sättas i främsta rummet.
Och det är politikens skyldighet att tillmötesgå barnens behov i denna fråga.
Paul Melén
| |||
Som Farist vill jag på ett tydligt sätt göra klart för en faders skyldigheter och rättigheter, men även på ett jämlikt sätt fördela de ekonomiska bidragen mellan mamman och pappan.
En faders umgänge med sitt/sina barn skall ges samma ekonomiska möjligheter och skyldigheter i samhället.
Förutsättningarna för barnens rätt till jämlikt umgänge med bägge föräldrarna bör alltid sättas främst.
I ett Sverige där splittrade familjer blir allt vanligare bör man inte ha en försäkring som vänder sig enbart till kärnfamiljer.
Det bör även finnas naturliga utrymmen för andra alternativ, så som vid gemensam uppfostran av barnen.
I våras togs ett beslut som kan ses som ett första steg i jämlikt föräldraskap.
I dag är det möjligt att dela barnbidraget om bägge föräldrarna är överens om detta. Men problematiken kan vara stor och utbredd i en splittrad familj.
Att vara överens och att fatta rätt beslut för barnens bästa kan till en början vara ett svårt beslut att nå. Men för den sakens skull bör inte barnet/barnen förvägras rätten till en fysisk närvaro till bägge föräldrarna i vardagen.
Barnet/barnens rätt skall vara stärkt så att en jämlik levnadsnivå skall råda för varje vecka i barnets vardag.
Att många splittrade barnfamiljer har svårt att komma överens om fördelningen av de skattade bidragen, som i detta fall barnbidraget, bör underlättas från politiskt håll, oavsett partifärg.
Man bör därför möjliggöra delningen av barnbidraget inte på grund av gemensam vårdnad utan för det växelvisa boendet.
Detta bör vara från politiskt håll ett beslut för att på så sätt säkerställa barnens rätt till jämlik ekonomisk tillvaro hos bägge föräldrarna.
Ett argument för att inte dela barnbidraget var att den part som har barnet/barnen skrivna hos sig skulle få barnomsorgsräkningen till sig med en juridisk skyldighet att betala.
Detta är ett argument som inte bör vara tillräckligt för att hindra uppdelning av barnbidraget.
Riksrevisionsverket såg en delning av barnbidraget som ett steg i rätt utveckling i jämlikheten. Barnbidraget bör följa barnet/barnen.
Lika självklart skall det vara att bägge föräldrarna skall dela barnet/barnens utgifterna så som barnomsorg, mediciner etcetera.
I Karlskrona har föräldrarna haft möjligheter att dela barnomsorgsutgiften i två år. Denna delning medför ringa eller näst intill inga administrativa kostnader för kommunen. Alltså är detta en förändring som bör genomföras på riksnivå för barnens bästa. Ett beslut som ligger i linje med den samhällsförändring som sker och för de nya förutsättningarna som som ges barnet/barnen i dagens Sverige.
Drivkraften för enskilda föräldrar att neka eller försvåra umgänget för den ena föräldern med barnet/barnen kan ledas till den ekonomiska fördelen med att ha barnet/barnen skrivna hos sig.
Kampen slutar oftast hos familjerätten eller i värsta fall i domstolar.
Detta är en vanlig företeelse som tyvärr oftast kan medföra ett trauma för barnet/barnen och ett svårare utgångsläge för ett fortsatt framtida samarbete mellan föräldrarna.
En delning av barnbidraget framtvingar på en naturlig väg ett jämlikt samarbete mellan föräldrarna. Ett samarbete som sätts på lika villkor på en jämlik nivå med samma ekonomiska förutsättningar.
Jag ser fram emot ett nytt beslut i frågan om den solidariska delningen.
Ett beslut som sätter Faristerna i centrum likaväl som Moristerna.
Barnets/barnens rätt till ett bra och utvecklande umgänge med bägge föräldrarna måste alltid sättas i främsta rummet.
Och det är politikens skyldighet att tillmötesgå barnens behov i denna fråga.
Paul Melén
Kommentarer
Trackback